Gar-Bos utdelningar

Fram till Gar-Bos ägarskifte år 2009 har aktieutdelningarna varit ganska modesta på cirka två miljoner kronor per år. Från 2009 och ett par år framöver är utdelningarna större på grund av en så kallad tilläggsköpeskilling och banklån som ska betalas tillbaka. Tilläggsköpeskilling är en vanlig modell för att finansiera köp av bolag. Kort kan man förklara företeelsen som ett sätt att erlägga betalning till tidigare ägare i efterskott.

Utdelningarna från och med 2014 kommer att ligga på en normal nivå för ett svensk aktiebolag och vara på 40-60% av årsvinsten.

Annonser

Gar-Bos koppling till byggbranschen

Fram till 2009 ägdes Gar-Bo av småhusbranschen då företaget bytte ägare till ett antal privata investerare. Sedan dess har vi varit stolta över att vara oberoende från bygg- och småhusbranschen, och att vår opartiskhet i försäkringsärenden inte har gått att ifrågasätta.

När SVT genomfört sin granskning av ägarförhållandena i Gar-Bo AB har uppgifter framkommit som visar att två personer, som sammanlagt äger cirka 3 procent av Gar-Bo AB, från och med 2012 sitter i styrelsen för hustillverkaren Hjältevadshus.

Då deras ägande i Gar-Bo AB är litet har de ingen möjlighet att påverka försäkringsärenden, företagsstrategi, utdelningar eller andra affärsfrågor. Dock kvarstår faktum att det finns ägare som har en liten koppling till byggbranschen. Den skrivning som fanns på vår hemsida om att Gar-Bo inte har någon koppling till bygg- och småhusbranschen är därför borttagen.

Byggfelförsäkringens lönsamhet

SVT presenterar i inslagen om byggfelsförsäkringen och Gar-Bo Försäkring siffror från Finansinspektionen som visar på en extremt lönsam byggfelsförsäkring. Våra resultatsiffror som rör byggfelsförsäkringen visar på en helt annan bild. Vad detta beror på kommer förklaring till längre ner, men först vill vi presentera resultatsiffror för tre stycken 10-åriga försäkringsårgångar som är avslutade och nästintill avslutade. Procenttalen här nedan för åren 2000-2002  visar på hur mycket av respektive års totala premieintäkt som betalats ut i skadeersättning.

2000: 95% (färdigreglerad)
2001: 103% (nästan färdigreglerad)
2002: 57% (1-3 år skadereglering återstår)

För de premier som betalades in till byggfelsförsäkringen år 2000 gick 95 procent tillbaka till konsumenter i form av skadeersättningar. För år 2001 har vi hitintills betalat ut mer än vad vi fick i premieintäkt. Eftersom försäkringen sträcker sig över en period på 10 år kan man inte förrän i slutet av dessa 10 år veta hur mycket en försäkringsårgång kostat i form av skadeersättningar. De senaste fem åren har skadekostnaderna för byggfelsförsäkringen varit 175 miljoner kronor och i genomsnitt betalar vi ut mellan 35 och 40 miljoner kronor i skadeersättning per år i förhållande till byggfelsförsäkringen.

De siffror från Finansinspektionen som presenteras i inslaget är uppdelade per skadeår (det år då skadan rapporteras) och innehåller då försäkringsårgångar med lång kvarstående livslängd och en lång riskperiod. Siffrorna som vi presenterat ovan är uppdelade per försäkringsår (det år då försäkringen tecknades) och dessa har en avslutad eller mycket liten återstående livslängd och därmed en kort återstående riskperiod. Det är först då en försäkringsårgång är avslutad som lönsamheten i försäkringen kan analyseras.

Är du nyfiken på att veta mer ställ gärna frågor här i kommentarsfältet, på Twitter eller på Facebook.